Så fungerar laserbehandlingen

Laserbehandlingar har blivit en allt mer populär behandlingsmetod. Med laser kan man bra behandla bland annat kroniska och akuta åkommor. Oftas är det smärta, inflammationer, värk av olika slag, sår och reumatiska sjukdomar som man behandlar av en eller annan orsak. Dessa behandlingar är mycket säkra och de ger möjlighet till snabbare och säkrare behandlingar. Behandlingarna är helt smärtfria vilket är att föredra när man redan har eventuell smärta och de ger oftast en snabb lindring samt bra resultat. Laserbehandlingarna ger heller nästan inga biverkningar, vilket är ett av de största fördelarna.

Hur ofta man får behandlingar är i stort sätt beroende på åkomman. Vanlien ger man åt en patient 1-10 laserbehandlingar under en period på ungefär1-6 veckor. En del problem behöver mer regelbunden behandling än andra och då krävs det tätare besök på en laserklinik.

Hur fungerar lasern?

Lasern fungerar så att den ger energi till de celler i kropen som inte orkar arbeta som de skall. De tillför energi och ökar eller normaliserar den så kallade ATP-produktionen. Cellen kan efter en laserbehandling jobba bättre och den sätter sedan igång kroppena alla egna reparationsprocesser. Lasern lindrar smärta, läker sår samt minskar inflammationer i olika delar av kroppen.

Anvädnngen av lasertekniken har de senaste åren blivit mycket forskad och nuförtiden används dessa behandlingar på många olika sätt och till många olika åkommor. Man använder lite olika benämningar för dessa behandlingsformer, man pratar bland annat om terapeutisk laser, low-level laser och kall laser. De här sorterna skiljer sig från de som används inom kirurgin på flera sätt bl a då det gäller styrka och spridning av strålarna.

Vem kan få lindring?

Vem kan då vara i behov av laser och kan få lindring via denna behandlingsform? Nuförtiden använder man denna metod till att lindra olika former av smärta hos personer med till exempel i muskler och i de mjuka vävnaderna i kroppen. Lasern lindrar även smärtor vid stukningar, vid arthrit samt vid till exempel tennisarmbåge.